<body marginheight="0" marginwidth="0" topmargin="0" leftmargin="0" bgproperties="fixed" background="http://blog.danielized.net/img/071205_bg_blog.gif"><script type="text/javascript"> function setAttributeOnload(object, attribute, val) { if(window.addEventListener) { window.addEventListener("load", function(){ object[attribute] = val; }, false); } else { window.attachEvent('onload', function(){ object[attribute] = val; }); } } </script> <iframe src="http://www.blogger.com/navbar.g?targetBlogID=6910302&amp;blogName=DANIEL+JOURNAL&amp;publishMode=PUBLISH_MODE_FTP&amp;navbarType=SILVER&amp;layoutType=CLASSIC&amp;searchRoot=http%3A%2F%2Fblogsearch.google.com%2F&amp;blogLocale=sv_SE&amp;homepageUrl=http%3A%2F%2Fblog.danielized.net%2F" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" frameborder="0" height="30px" width="100%" id="navbar-iframe" allowtransparency="true" title="Blogger Navigation and Search"></iframe> <div></div>



tisdag, september 08, 2009
 
090908 (fragmenten fagment farggsjhn i frag you lowpingbastard)


Och
platsen sen är skapad av snö
isen avbrottet det fasta
ska vara hela tiden

Jag leker i dessa jaktmarker
är nästan fullbordad

Kalla dödöga fött, kadaver fisk - jag suger i mig ditt blod.

Det skall vara så att jag kommer tillbaka till din plats. Repfast. Kättingar. Den av grenar döda kapten. Så snabbt djurlivet visar sig i lite stillastående vad har varit regnvatten.

(...)

det att vi
ser tillbaka
på åren som gått
och ser
var vi dog

ja det
det
är intressant

tycker du inte

sen bränner det till och det gör ont ja vi vänner i skönheten ser det gör vi in men vi är något annat vi var goda men i strömmen ser vi vad vi är
verkligen

jo, där i början då drömmen tog form dog vi trespikars döden

alltid den där blicken tillbaka

eller hur?

oktoberlandet bränner alla
här finns ingen hänsyn

(...)

MÖJLIGHETEN ATT KLARA DETTA

Den plötsliga (in)sikten - (fasan växer) och -
Alla stora handlingar och alla stora tankar har en löjligt obetydlig upprinnelse. De stora konstverken kan födas i ett gathörn eller i tamburen till en restaurant. Så är det också med det absurda. Framför alla andra hämtar just den absurda världen sin storhet ur ett sådant ynkligt ursprung. Det kan i vissa situationer vara en undanflykt att svara "ingenting" på en fråga om vad man tänger på. Älskande vet det mycket väl. Men om svaret är uppriktigt, ger det uttryck åt ett sällsamt själstillstånd, där själva tomheten blir vältalig, där de dagliga gesternas kedja brustit och själen förgäves söker efter en länk som kan foga samman kedjan. I detta ligger ett första tecken på det absurda.
- Ur Albert Camus: Myten om Sisyfos.

Fredag.
Händer över
tangentbord.Det är ett ondsint äventyr att hitta tillbaks.

Ondska.

Jag träffar en kvinna som sägs kunna hjälpa mig. Men jag sitter där trött. Svek. Byråkrati. Hon är en maskin bara, en maksinmm,,masik. Jag talar hennes språk. Jag är här för att göra det kort.

Trapporna ner från välfärden är alltid sorgliga.
Nej, jag själv och min egen självmedicinering. Allt jag har.
Vad man kan få,vad,,,,,,,,,,,,

Jag möter min far. Min högst älskade far.
(högst älskade räcker inte egentligen - han är en titan, ibland kan våra händer röra Gud -)

-- Jo, jag ska flytta..... Jag är åter här i en ny lägenhet.
I ett tomt rum fanns tankar.

Några timmar senare

och jag sitter här.

(...)



långa steg runt lägenheten och hjärna banal runt ja den dansa -

ja, jag skakar på huvudet
allt liv på dimma blir raster

min far och min bror
rädd
och influensen den skakar runt

dagens tankar
en dagliga dikt måste framas
i här

- ibland vill jag köpa en flaska vin
när ni går till jobbet som en rolig revolt
det är bara jag som skrattar, ja ni förstår -
(man bygger sin misär, ursäkter finns inte)

Svenskt Stål, Olle.
förlåt att jag slog dig på käften den där gången
ibland tror man att ödet har annat i vikt ficka

svenska flicka
sopa upp du kära
pissa på deras grin

varje tanke en antropomorf
jokern i ficka
rela tvistivt
orden, - kameran tar i alla fall en bild

sitter jämte dig men jag kan inte känna.
det är inte ditt fel. sannerligen.
mitt Självhat bryter alla gränser.

kan inte kolla min mejl.
det är no google day.
jag skulle göra något nu men jag har glömt vad det var.

jag fruktar för att glömma allt, eller gör jag?

(...)

mitt på branddagen i solen

jag letar ingångar och
saker de vi finner under barns sängar
han rasade o sa att mystiken vi hade dödat

och lyssna
och lyssna -
från detta måste jag lämna -

ser kanalen ren och slutfärgad
kontur i sömnvals vaken fast, växen fast där

rött
brandgult
på en klippa sitter du och jag
himmel i brand lockar verklighet till att bli verklighet

Etiketter: ,

/ daniel 11:58 | 0 kommentarer

fredag, juni 12, 2009
 
nätverken, nätverkskropparna,.. - talar någon om skräcken?


en allt rörelse

hon på balkongen där borta
min granne
verklig och farlig
verklig och...

mitt huvud på skaft
ramlar ner i abyss "abyssen"

räcker handen mot
tangenterna
handlingens hand
det man gör det görande av

men den faller av
köttet bär inte
köttet litar inte på mig

kött och vilja
kött och vilja
kött och vilja

tittar i hennes ögon och säger hej
hon möter min gästfrihet med samma värme
och sen -

att stiga in i min boning med
minnet av -
med tomheten av -
med bara mig bara mig som --
mig själv som --
mig själv som--

nå, mina vänner,
det är här man når avgörandet; lyssna -

skriver in
rör systemet
blandar mig -

längtan skakar
begären skakar
- kan du stanna kvar här?
- kan du sitta kvar i din soffa?
- kan jag detta röra vara skriva uppgradera avsunda avbliva avbilda i rörelsen -

kött brinner,
naglar ramlar av,
tankar stannar inte -

jag minns inte min kod

i rörelsen i systemen jag förlorar mig själv -



"Föredra det som är positivt och mångfaldigt, skillnad före likformighet, flöden före enheter och rörliga arrangemang före system ... det som är produktivt är inte stillasittande utan nomadiskt."

Den ständiga rörelsen?

(...)

I'm trapped in this body and can't get out --


Etiketter: , ,

/ daniel 12:58 | 0 kommentarer

fredag, mars 27, 2009
 

Etiketter:

/ daniel 14:30 | 0 kommentarer

fredag, januari 23, 2009
 
/ daniel 17:42 | 0 kommentarer

torsdag, oktober 09, 2008
 
SKA VI GÅ DIT IGEN, ÄLSKLING?


Skadan är skedd
Kungsfåglarna har fryst
Jesus spärrar upp sina ögon
Kanalen är kall

Hennes hud är klibbig, hon kommer inte ifrån leran
Solen är en atombomb
Fötter i, fågel i handen
Balans ur funktion, darrningar runt fingrar

Det blir aldrig rent
Blod har koagulerat
Celler har koagulerat
Hennes sanna hälft är under isen

Fågelfötter, is, blod, salt,
celler, skinn, hud, ben,
näbb, sand, asfalt,
lie mot halsen

Hamnen är i panik
Deltagandet är lågt
Tankarna tycks ha fastnat
Likt lämlar de trampar



fullkomlighet
det darrar i glasen
granarna fäller sina barr
gatlyktor blinkar
daggmask drunknar

oj!, är inte luften tät?
är den inte väntande?
är den inte musikalisk,
med toner,
förberedd för något?

finns här inte ett varsel,
ett medvetande
om
isblock som brytes itu,
ekande klagan,
valars ångestskri?

har inte
de dansande skräddarna,
så de sitter på ytan lätt, så rätt?,
när de seglar på omöjlighet?

har inte
den sprudlande humlan rätt,
som i fantastiska lektag
verkligen gör det,
hoppar ut
och förverkligar?

har inte
han, hon, de
guldet i sin hand?
livets fontän och gnista?,
chanser till upprättelse?...
vara
medvetande
på ekande bergstopp?

oj!, är inte luften tät?
är den inte väntande?
är den inte belagd med flammande kastanjeträd,
förberedd för något,
förberedd för ett jag?

Etiketter: ,

/ daniel 00:10 | 0 kommentarer

måndag, juni 02, 2008
 
mellan himmel och jord
Det röda.
Ser spiraler, eldflugor.
På en strand i söder, i en stad i norr.
Knottrig är väggen, rör handen över. Röd.
Jag hör röster från böcker, röster från filmer: -

Jag ville erövra en fullständig känsla av ansvarslöshet, göra mig själv oberoende av allt beröm och klander, både nuets och det förgångnas.

Har du någonsin funderat på riktig frihet?

Hör orden. Berusningen. Den röda klänningen.
Andar skriker, grenar knäcks, de sju dagarna i sängen är över.



Detta måste förklaras. Vad är det som måste förklaras? Jo, just detta ”detta”. Mina fingrar rör sig tveksamt över tangenterna. Nej, vänta…

Jag ser en kopp på skrivbordet. Den är där. Jag har druckit ur den. Kanske gjorde den mig gott, kanske gjorde den mig inte gott. Jag minns inte just nu, och jag orkar inte försöka minnas. Nej. Eller. Nej, den står där. Den står där. I något – något som är ett nu – så står den där. Om jag kunde förklara…

Minuter har passerat, tankar har passerat.. – jag tittar på den igen. Den är där, är där. Tiden är en knivskarp vän. Så som den är en ovän. Tiden, ska jag gå mot sömnen, mot vakan, mot upphetsningen, mot?, mot?, mot?... Ja, du vet, så som jag vet – tiden är valet, valet, valet…

Jag ser fingrarna vandra i tiden. Jag ser fingrarna vandra i tiden. Jag ser pekfinger och ringfinger röra sekunder och minuter.

Etiketter:

/ daniel 16:16 | 0 kommentarer

måndag, maj 12, 2008
 
Radiohead video for MTV's EXIT CAMPAIGN


MTV? Välgörenhet? Ja, kanske. Videon påverkade iaf mig. Kolla mer här ->

mtvexit.org

Etiketter:

/ daniel 17:55 | 1 kommentarer

måndag, januari 21, 2008
 
EN LÖSNING

Etiketter:

/ daniel 23:57 | 0 kommentarer


info daniel
Bild, ljud, text. Infall, fragment, idioti. Uttryck, intryck, kreativ transgression.Löjligt, viktigt, slugiltigt. Och alltid en start på nytt. Jag är din vilja att erövra dig själv på nytt. Näven som inte nöjer sig med en kompromiss.

Annat
DANIEL JOURNAL (NY)
danielized.net
daniel.jpg
flickr people set
flickr black & white set

nyligen

arkiv

TAGGAR
vidare -
caroline
denise
gisela
karin
martin
minna
per
rasmus
tania
(ingenmansland)


pirate bay

dan.jhel [at] gmail.com