Siluetter rör sig över stadens gator
obestämd vandrar jag nära väggarna,
kuvar mitt ansikte och blickar in i teglet.
Små insekter klättrar uppåt framför mig,
likt människor i rädslans skydd från regnet.
Jag tolkar orden på lappen, din handstil,
en glömd poet jag har i kavajfickan.
Gillar inte vad du lämnat kvar,

gillar inte din ljumma andedräkt,
minnet från ditt vackra ansikte mot min kudde,
håret ditt som jag tvinnar mellan mina fingrar,
din hand mot min höft, krampaktigt greppande i sömnen.
Stirrande in i dina stängda ögon, flickan kvinnan varelsen,
en siluett, du vandrar över gatorna, obestämd,
en glömd ande, nu i min stad, över gatorna,
över min höft, kropp, mina vägar.

’So see it all, get it done, see all there is to see
- and then wrap yourself in something warm,
and come on home to me.’