IV.

Fjärde kapitlet är sista kapitlet. Vi närmar oss.

I de stora städerna lurade skräcken i kloakerna. Undervärldens härskare bara inväntade sin tid. Bandidos. Hells Angels. Och de som ligger under dem. Förorters ilska. Jokerns blodbreda leende. Som ett tärningskast, som en slumpens infall kommer asfalten att spricka för att lyfta de nya till makt. Jag hör dem komma… Tassande… Till synes ofarliga… I köpcentrumsfängelser sitter de. Vi som inte har råd kommer att ta oss råd, kosta vad det kosta vill. Wallmart ska brinna, utstöter den utstötte.

Jag går över åkern nu. Jag ser stationen. Tio minuter kvar. Jag ska till Asien. Försöker torka av och dölja blodet. Dricker den sista spriten. Jag har inte pengar till en biljett. Jag har ljugit. Jag har dansat. Trodde ni jag berättade sanningen för er? Mitt skratt ekar över fälten. Ha! Vid tåget. Klar. Anländer. Under tåget. Slits itu. Djävulen. Tärningarna. Jokern. Minerva lämna mig. Tusen tentakler. Skär av mina ben och mitt huvud. Imploderar i blod. På havets botten. Trycket. Ett intet av allt.

Nu ser ni.
Ja, nu ser ni.

Det stilla, stilla gnyende skrattet.
Världen slutar inte i en smäll,
världen slutar med ett gnyende.

Det öde landet.
Det…

Etiketter: noveller