klor i mina händer
händer är mina klor

dunkelt där borta, din figur - du trycker dig upp mot tom blå rymd. du är vakuum.

du visade dig själv för mig idag. enkelt och klart. likt kvadrater och trianglar. naken. blå rymd. tusenmilsdistanser. klentrogen men rakbladsskarp.

(...)

det är vad som hände en dag som denna. annars var det buss och människor och bord och bröd och alla var vad de skulle vara och jag var vad jag skulle vara och universum lyste av befruktade ägg.

som om, som

bakom husen väntar en annan. våran vägvisare. bakom middagsborden väntar honhan. under buss och kvadrat och vetenskapsman och köpcentrum och alla dessa saker visar sig det där... alla sakers baksida. NYA SAKers BAKsida. (ja, oh kära omedvetna skuld). -- ja, så klart, det är den jag pratar om, berusade och sjuka som vi är - är, vi är... nej, låt mig tala om skönheten... (ha!)

söta kristallkula, som visar fram-tid

och sen var det platsen som var ledig men som man inte kunde sätta sig på (de andra var för nära)

och jag minns där jag bodde. jag var ute varje dag och hämtade posten. men det fanns aldrig någon eller några på gatorna.

och jag såg en ung herre tortera en kattunge bakom en byggnad. många var de vuxnas blickar. men ingen gjorde det minsta. (den unge herren hade ett hakkors tatuerat på ena överarmen.)

det sovande sverige, säger moderaten.
men säg mig då, varför är den mest välbelåtne den minst villige att bryta in, att ---- någonting! (civilkurage tycks vara den fattiges previliegium.)

(...)

och blåsten.
ja, jag är nära havet.
och tången som gör de skräckinjagade vågorna ännu mörkare. och tallarna där borta. de, häxfingrarna, hänger över den månskensvita sanden. och i blicken av allt, i dionysos och apollons närvaro, är tankar klara som knytnävar. din figur - du trycker dig upp mot tom blå rymd. du är vakuum. ni är vakuum. kurtz viskar sånger från afrika. stränder. palmer. månljus. tortyr. i det djävulska paradiset är endast, endast, det djävulska tillåtet.

- jag kan inte hjälpa det. DETTA ÄR ETT OCENSURERAT BETRAKTANDE UNDER EN ENSLIG SÅ ENSLIG HAVSPROMENAD.

Etiketter: fragment